Cykelns fantastiska äventyr
Igår när jag skulle cykla till stationen för att ta bussen till jobbet så var cykeln spårlöst försvunnen, det var som om den hade blivit osynlig. Den står ju alltid där, precis till höger utanför porten i cykelstället. Men nu var den helt enkelt borta. Jag brukar inte låta sådana världsliga saker som att cykeln är stulen drabba mitt humör så mycket (trots att det är tredje gången det händer), men lite sur blev jag. Sen hade jag en pissjobbig dag på jobbet och hatade världen lite.
Imorse var jag glad, för det skulle regna, och jag hade insett att jag kunde låna Thomas cykel för att komma till stationen. Vad tror ni jag ser när jag kommer inrullandes till min vanliga cykelparkering? MIN CYKEL! Kan fortfarande inte riktigt minnas hur jag kunde ha glömt den där, efter att cykel nr 2 blev stulen är jag väldigt noga med att inte lämna den i stan. Men glad blev jag. Fortsatte peppa regnet hela dagen, det var rätt lugnt på jobbet, och när jag kom hem bokade vi tågbiljetter för en tripp till Halmstad. Plötsligt är världen en rätt trevlig plats igen.
Tack för att du kom tillbaka till mig cykel, jag ska klaga lite mindre på dig i fortsätnning, jag lovar <3
Frysmatens fantastiska värld
Så var jag visst gräsänkling denna helg också. Förra gången blev det färdig fryspizza, denna gång blev det någon färdigrätt med pasta, lax och spenat. Av någon anledning känns det så galet lyxigt med färdigmat, den bara är där, färdig att ätas, och god är den också, faktiskt. Sen blev det även lite choklad, och lite chips. Äta är ungefär det jag orkar efter säsongsrekord med gäster på jobbet idag. Jag står i en väskinlämning där man lämnar sin väska och får en bricka med numret på skåpet där väskan ligger. Jag erkänner att jag vaknade med med panik och siffror i huvudet natten till idag, rädd att jag tappat bort något.
Nu vill jag äta mer. Jag hade visst inget vettigare än så att skriva. Detta är vad jag gör en lördag, eller torsdag, som det är i min värld. Och just ja, Issa spydde just upp den största hårrboll (korv borde det heta) jag någonsin sett.
Ungkarlslyan liksom
Nu är jag verkligen gräsänkling. Var och handla lite nyss och nu äter jag denna framför TV:n.
Förvånandsvärt gott och frasigt faktiskt. Kanske är det bara att förbjuden frukt smakar bäst. Nu saknas det bara en riktigt ytlig, stereotypisk, melodramisk och amerikansk sitcom. Vampire Diaries på TV, duger nog. På tal om saker sambon Thomas hatar allstå.
Gräsänkling
Så var det tydligen sommar, och sommarjobb, så har haft allt för lite tid för det där med sommar. För tillfället är jag gräsänkling i lägenheten. Konstigt ord det där, gräsänkling. Jag är i alla fall helt ensam (förutom Issa förstås) fram tills imorgon kväll, och det är första gången jag är ensam i lägenheten över natten. Jag hade inte ens tänkt att detta skulle vara något värt att notera, men det känns faktiskt lite underligt, man vänjer sig så fort vid bo tillsammans och åtminstone sova tillsammans på natten även om man kanske är på olika håll under dagen eller kvällen.
Men jag borde väl ta vara på detta och göra sådant som inte Thomas är så förtjust i... Lyssna på tråkig populär musik och titta på romantiska komedier och sitcoms alltså? Äta pannkakor till middag? Några andra spännande förslag? Känner dock på mig att det blir en ganska ospännande dag.