Igår när jag skulle cykla till stationen för att ta bussen till jobbet så var cykeln spårlöst försvunnen, det var som om den hade blivit osynlig. Den står ju alltid där, precis till höger utanför porten i cykelstället. Men nu var den helt enkelt borta. Jag brukar inte låta sådana världsliga saker som att cykeln är stulen drabba mitt humör så mycket (trots att det är  tredje gången det händer), men lite sur blev jag. Sen hade jag en pissjobbig dag på jobbet och hatade världen lite.

 

Imorse var jag glad, för det skulle regna, och jag hade insett att jag kunde låna Thomas cykel för att komma till stationen. Vad tror ni jag ser när jag kommer inrullandes till min vanliga cykelparkering? MIN CYKEL! Kan fortfarande inte riktigt minnas hur jag kunde ha glömt den där, efter att cykel nr 2 blev stulen är jag väldigt noga med att inte lämna den i stan. Men glad blev jag. Fortsatte peppa regnet hela dagen, det var rätt lugnt på jobbet, och när jag kom hem bokade vi tågbiljetter för en tripp till Halmstad. Plötsligt är världen en rätt trevlig plats igen.

 

Tack för att du kom tillbaka till mig cykel, jag ska klaga lite mindre på dig i fortsätnning, jag lovar <3