Mitt bland vetenskapsteori och formalia så händer det lite intressanta saker på högskolan, som seminarier och föreläsningar i socialkonstruktivism. 

 

Desto mer jag tänker på socialkonstruktivism och hur man kan se det i vardagen, desto mer irriterad blir jag. Kort sagt så handlar väl socialkonstruktivism om att ifrågasätta vad som egentligen är naturligt och verkligt, och vad som bara är en social konstruktion, bilder skapade genom dialog mellan människor som man accepterar som en sanning. En av de populäraste exemplen är antagligen genus, vad som är kvinnligt och manligt.

 

Det är så små saker, sätt vi uttrycker oss, ord vi använder, och de flesta absolut inte menar något med, men det bidrar ändå till en bild, som vi accepterar som en sanningen men egentligen inte finns. Som att bygga sitt eget fängelse. Det finns såklart många bloggar som handlar om just genus och som är mer pålästa än jag om man vill läsa om det, och vi är alla en del av det, men bara att vara medveten om det och ifrågasätta är viktigt. Inte acceptera saker bara för att "det är ju så det är", inte ens de små sakerna.

 

Snubblade idag på lite skrämmande exempel på hur kvinnor och män framställs i media, varsågoda:

 

 

Och till slut, en av mina favoritbloggar som uppmärksammande mig på den första länken, Lady Dahmer, som är en härligt uppfriskande person och ett bra exempel på att tänka lite längre.