Oj vad här har hänt saker, inte bara har vi fått internet, utan håller för stunden på att inviga diskmaskinen också. En maskin i köket som diskar åt en känns helt surrealistiskt, trots att jag växt upp med diskmaskin i huset (får erkänna att det aldrig riktigt var jag som skötte det där). Det funkar i alla fall så att man ställer ner en massa saker i den där maskinen och när de kommer ut är det rena. Bara sådär så var det mycket trevligare i köket. 

 

Fast bara och bara, eftersom varken jag eller Thomas haft diskmaskin förut i vuxen ålder, och det i manualen stod att man skulle ha alla möjliga saker så var det lite utav en mysterium i början. Sen hittade vi ett 3-in-1 diskmedel och gissade att det egentligen bara är vi som ens bryr oss om att försöka läsa manualen, vi drog dock gränsen när manualen tyckte att vi skulle ringa kommunen för att fråga vilken hårdhet vi har på vattnet. Jag tycker det känns mjukt. Punkt.