För länge sen fick jag för mig att impulsköpa filmen Borta med vinden, och igår när Tess och jag inte hade något bättre för oss fick vi för oss att titta på den också. Tidigare hade jag inte vetat att den var närmare fyra timmar, men det gjorde inte så mycket, för den var värd det faktiskt. Den är svår att beskriva, för den är så många olika saker, den är charmig, den är sorglig, lite rolig och nästan skrämmande. Men rätt häftig hur som helst. Jag tyckte speciellt om hur man kan se hur huvudkaraktären Scarlet verkligen utvecklas, både på bra och dåliga sätt. Även om de är lite ironiskt att de inte ens försöker få henne att se äldre ut trots att jag inte skulle vara förvånad om filmen utspelar sig över typ tio år.



Rekommenderas, det är en sån där klassiker som alla borde se. Redan samma kväll refererade de till filmen i en bok jag läser. Ska man vara hardcore (haha, älska hur jag använder det ordet) kan man ju läsa boken också, men tror det får bli ett senare projekt. Nu är jag förresten ensam i lägenheten för första gången på en vecka så kanske tar och springer runt naken eller något, troligtvis inte nakengrejen.