Imorgon, tio över åtta har jag en tid hos tandläkaren. Vad fort tiden gått, kändes som om jag bokade den för någon vecka sedan fast det var jätte länge sedan. Första gången hos den här tandläkaren också, men en tandläkare är väl alltid en tandläkare liksom?

På senaste tiden har jag utvecklat lite tandläkarskräck, men eftersom jag kommer vara astrött kan man hoppas på att jag inte orkar bry mig (om du läser det här J, så känner du nog igen tekniken). Dessutom har jag faktiskt varit duktig och tagit hand om mina tänder! Fast de kommer säkert skrapa i dem så man ryser i hela kroppen ändå... Ironsikt nog tyckte jag mycket bättre om tandläkaren när jag var mindre, kanske för att föräldrarna alltid sa att man var så duktig efter att man varit där. Ingen säger att jag är duktig längre, kanske är därför? Kan ingen säga att jag är duktig? Kanske ge mig ett klistermärke?

Eller så är det för att jag innerst inne vet att det fel på mina käkar och borde påpeka det för dem men inte alls har någon lust att göra det eftersom jag är rädd att de kommer få för sig att typ operera. Typ... skära upp och fila bort en bit av käken. Scary.

Är du rädd för tandläkaren?

Pip på er! :-P