Eftersom min kära bebis har slitit bort "O" tangenten så är det inte det lättaste att skriva, men jag håller liksom på att hitta en teknik för hur man bäst trycker på den lilla gummi grejen som fanns under plasttangenten.

Om mindre än en halvtimme så bär det av mot Stockholm och tatueringsstudion... nervös? Det börjar kännas lite konstigt i magen... Jag har inte tänkt så mycket på att det skulle göra ont, det kändes i ärlighetens namn inte som det vikitigaste. Jag menar, att jag tänker göra något som kommer sitta kvar på min kropp resten av mitt liv kändes viktigare att tänka över. Nu när jag ändå bestämt mig börjar jag dock oroa mig över smärtan... att inte veta hur det kommer kännas är det vikigaste.

Men, nu ska det bli av! :D Wish me luck!

Pip på er! :-)


Dagens citat:

Pappa: "Skriv ut en karta över Södermalm ifall navigatorn lägger av igen."

(Hade inte tid för att leta i minnesbanken efter ett citat... så blev det sista någon sa till mig bara)