Jag var just ute för att lägga ett par brev på brevlådan och passande nog träffade jag på en snigel när jag var ute för att lämna på min snigelpost.

Jag insåg att det här med att vara långsam som en snigel, verkligen inte är någon underdrift, dom rör sig bara precis så fort att man ens lyckats se det med ett mänskligt öga, och det är inte som om dom har något val heller, inte som om dom kan skynda sig.

När vi människor planerar en utflykt så tittar vi alltid på vädret först, men även om vädret visar sol så vet vi alla att det inte alltid stämmer. Råkar man ha turen att vara människa kan man dock alltid ta skydd. Är man en snigel som blir förrådd av värderprognosen däremot kan man bara utlida. Detta kom jag tänka på eftersom snigeln jag såg var i stort sett mitt på vägen, och det inte var länge sedan som himlen öppnade sig. Det är klart, de har ju sitt hus på ryggen, men till och med det måste det ju ta en ohygglig tid att komma in i. Inte lätt att vara snigel, verkligen inte.

Myggorna frodas däremot atm, tydligen kan man inte ens gå ut på kvällen, själv tror jag inte att jag vågar pröva.

Pip på er! :-)


Dagens citat:

My: "Jag kan få Robin att skrika som en tjej."
Robin (som står upptryggt i ett hörn i rädsla): "Det är läskigt."

Okej, jag var nog den enda som tyckte det där var kul, men för att ge er en hint, Robin är en rätt stor kille, hans flickvän, My, är ganska kort, men när hon viskar maträtter i hans öra på skånska, ber han om nåd.