Inför helgen hade jag i stort sett inget alls planerat, vilket förstås betyder att min första impuls är att planera in saker borde göras, kanske träna, söka fler jobb eller börja läsa på nästa veckas litteratur... Men så slutade det med att jag tog upp ett nytt amigurumi projekt och mer än allt annat virkat majoriteten av helgen. 

 

Att virka känns lite som en form av meditation (och meditation ska tydligen vara vägen till lycka som jag skrev här). Att bara sitta framför TV:n en hel helg känns inte som avkoppling för mig, det blir lätt att tankarna stressar iväg över det faktum över att jag inte gör något. Att virka kräver inte så mycket koncentration när man är mitt i ett projekt, samtidigt som händerna jobbar och man skapar något. Var lite större skala på mönstret än jag trott dock...