Som rubriken säger, nu händer det mycket på en gång! Midsommar är över, den firades med A och vänner vid ett torp utanför Töreboda där vi även sov över. Var lyckat, blev lite öl, lite drinkar och träffade två härliga tjejer som dessutom bjöd på Tequila. Lite sanning och konka blev det också, men... mer än så behöver nog inte sägas i bloggen. Det ända som var lite misslyckat var att vi inte hade någon midsommarstång och att jag inte orkade plocka sju sorters blommor... plockade däremot två och la under kudden, drömde tyvärr inget.

Men nu är det så att imorgon drar jag till Peace and Love! Har lite panik, har jag verkligen packat allt? Har jag inte glömt något jätteviktigt? Känns som det, men får gå upp tidigt imorgon och fundera mera på det, måste hinna sova så man orkar med imorgon också! Kommer bli musik och härliga människor morgon till kväll!

Pip på er! :-)

Jag tittade just på ett inslag på nyheterna om en familj vars son dött på grund av en överdos av en drog man kan köpa lagligt på nätet, eftersom myndigheterna inte hinner med att förbjuda alla nya preparat som kan klassas som droger. De visar även bilder från en sida som är sveriges största sida för "lagliga" droger, nämner namnet på sidan och allt. De visar även en drog som är ganska lik amfetamin, som kan köpas på sidan.

Hur jävla smart är det?!

Hela rapportaget blir ju en reklamkampanj för denna sida som säljer droger (själv tänker jag inte vara så dum att nämna namnet, jag är emot droger). Jo, det handlar om en pojke som dött, men tror de verkligen att ungdomarna bryr sig? Alla vet väl att det finns människor som dött av överdoser, men det förhindrar inte att många prövar och använder dem, nu vet de dessutom var de ska köpa dem billigt och lagligt.

Pip på er! :-)

Det här med att att jobba 8 timmar om dagen (10-18) är nog inget för mig, jag går upp, går till jobbet, kommer hem och ligger i soffan tills jag går och lägger mig, för så trött är jag. Det är även därför jag inte berättade om jobbet redan igår (att jag bara sov 3-4 timmar igår natt är också en anledning). Själva jobbet är faktiskt helt okej, jag står mycket i kassan, snyggar till bland böcker, packar upp... Det enda som är störande (förutom att jag jobbar 8 timmar om dagen) är att jag känner mig lite jobbig, för häften av kunderna vill något jag inte kan hjälpa dem med och så måste jag gå och störa någon annan och be dem hjälpa dem. Kommer väl lära mig mer antar jag, men det är inte som om att jag kan hjälpa till med folk som söker abonnemang, eller har en mobiltelefon som inte fungerar, vilket är vad många vill ha hjälp med.

Fast idag hjälpte jag faktikst en äldre herre med sin mobil! Han sa att det var problem med ljudet, det fanns ingen ringsignal. Jag tittade en sekund på den, insåg att den var på ljudlöst och tryckte på fyrkant. Problem löst. Herren trodde mig inte.

Slå in paket har jag fått göra med, i vanliga fall tycker jag att det är kul att slå in paket, men under tidspress... låt mig bara säga att mitt första inte var så vackert, men det artar sig. Numera är böckerna mitt ansvar också, trivs jag rätt bra med, förutom att jag är sååå trött på att leta, och sortera i alfabetisk ordning, visar sig att jag inte är så bra på alfabetet. Hatar särskilt att leta i det lilla förrådet under trappan, slår i huvudet varje gång.

Pip på er! :-)


Dagens citat:

Kille som just börjar jobba som telefonförsäljare: "Jag sålde en telefon idag!"
Jag: "Jasså?!"
Kille: "Ja, till mig själv."

Nu är det snart dags för sängen, trots allt är det första dagen på jobbet imorgon. Hur känns det? Ja, ungefär som det brukar kännas när det händer något nytt i mitt liv, lite nervös, lite ångest. Jag är inte orolig över att det kommer att vara jobbigt, utan snarare över att jag inte ska klara av det, att jag ska vara helt oduglig, trots att jag försöker. Bara tanken på att behöva slå in ett paket åt någon skrämmer livet ur mig!

Hoppas jag kommer in på psykologprogrammet, då får man terapi, det skulle nog behövas.

Pip på er! :-)

Någon som läst Bree Tanners andra liv av Stephenie Meyer? Jag blev så till mig när jag fick reda på att hon skulle släppa en till bok med Twilight tema att jag köpte den samma dag som den kom ut.

Jag kanske ska förklara det här, det är ingen ny bok i Twilight serien utan utspelar sig under Eclipse/Ljudet av ditt hjärta men skrivs utifrån Bree Tanners perspektiv. Så vem är då Bree Tanner? Det var i alla fall vad jag undrade när jag såg namnet på boken. Hon är en av vampyrerna i armén av nyfödda. Boken handlar just om livet i den nyfödda armen, som bara har skapats av Victoria i ett syfte; att döda Bella och få sin hämnd. Bree nämns faktiskt i Eclipse, och hon dör i Eclipse, så man vet uppenbarligen hur det kommer sluta.

Så, vad kan jag säga om min egen åsikt om boken? Tja, det var intressant att se det från Bree's perspektiv. Dom i armén utnyttjades verkligen, fick ingen chans att tänka för sig själva... men som bok i sig? Njae, den var väldigt kort och man kom aldrig in så djupt i historien att man fastnade för den. Men det kanske är tanken, med tanke på att man vet att Bree dör. Jag skulle dock rekommendera den till fanatiska fan som vill läsa allt de bara kan om twilight.




Pip på er! :-)

Nu introducerar jag en ny kategori, dagens låt. Hero of war är en låt jag velat skriva något om länge nu. Så otroligt bra, dels musikaliskt sätt, och dels för att det finns ett budskap som kommer fram i slutet. Artisten är rise against, lyssna och säg vad ni tycker!



He said "Son, have you seen the world?
Well, what would you say if I said that you could?
Just carry this gun and you'll even get paid."
I said "That sounds pretty good."

Black leather boots
Spit-shined so bright
They cut off my hair but it looked alright
We marched and we sang
We all became friends
As we learned how to fight

A hero of war
Yeah that's what I'll be
And when I come home
They'll be damn proud of me
I'll carry this flag
To the grave if I must
Because it's a flag that I love
And a flag that I trust

I kicked in the door
I yelled my commands
The children, they cried
But I got my man
We took him away
A bag over his face
From his family and his friends

They took off his clothes
They pissed in his hands
I told them to stop
But then I joined in
We beat him with guns
And batons not just once
But again and again

A hero of war
Yeah that's what I'll be
And when I come home
They'll be damn proud of me
I'll carry this flag
To the grave if I must
Because it's a flag that I love
And a flag that I trust

She walked through bullets and haze
I asked her to stop
I begged her to stay
But she pressed on
So I lifted my gun
And I fired away

The shells jumped through the smoke
And into the sand
That the blood now had soaked
She collapsed with a flag in her hand
A flag white as snow

A hero of war
Is that what they see
Just medals and scars
So damn proud of me
And I brought home that flag
Now it gathers dust
But it's a flag that I love
It's the only flag I trust

He said, "Son, have you seen the world?
Well what would you say, if I said that you could?"

Pip på er! :-)

Tänkte lite på det här med att man alltid brukar skämta om att det alltid är kvinnan i förhållandet som är den dominanta, och att det faktiskt ofta stämmer i verkligeheten också. Nu säger jag inte att det borde vara så, eller att det stämmer på alla, men det är den generella uppfattningen liksom.

Jag och A är nog ett bra exempel på det här faktiskt. Det är nog jag som har sista ordet för det mesta, jag är den bossiga liksom (vore det inte för mig skulle A fortfarande feströka). Men jag tror att det finns en anledning på sätt och vis. Oftast, åter igen, inte alltid, är ju faktiskt mannen rent fysisk överlägsen, och därför är det lite naturligare att kvinnan har det psykiska övertaget, för att få en balans. Om en man skulle verka så bossig som en kvinna ofta är skulle nog många tänka sig att han utnyttjar henne liksom.

Men sen kan det finnas en annan balans också, en som bestämmer bakom stängda dörrar, och den andra bestämmer mer utåt sätt. Men det här är ju bara teorier som man inte ska ta för allvarligt på. När det gäller besluten som räknas tar man väl tillsammans ändå. Men det är intressanta saker det där, maktbalans, den finns överallt. Det skulle ju även kunna bero på att kvinnan helt enkelt är det överlägsna könet, männen fick lite extra muskelmassa som tröstpris bara. Dock tror jag att det är väldigt vanligt att någon i förhållandet är lite mer bossig än den andra, men att man såklart lyssnar på varandra.

Whatever works for you is fine by me, pip på er! :-)

Tanken var att jag skulle skriva det här inlägget igår, men istället kom Tessie hit och vi hade myskväll med helt egengjord paj, promenad och filmen Sherlock Holmes.

Men nu tänkte jag berätta om lite roliga saker från Italien, det bästa var som sagt Venedig, en stad som verkligen är i en klass för sig. Men det hände förstås andra roliga saker också, som om att jag fick en puss av en italienare, antagligen på grund av något vad mellan honom och hans kompis, men jag var glad ändå, trots allt så måste de i alla fall att jag var ganska snygg? :-P Ödlorna verkade också tycka om mig för när jag satt på hotellets uteservering kröp de alltid förbi och sa hej, vilket några gånger skrämde mig ordentligt. Egentligen är ödlor söta, men blev liksom lite överraskad. En annan underbar sak var den lilla staden som jag tror hette Angera, där vi spenderade vår sista natt. Det var utan tvekan en av de vackraste ställen jag någonsin varit på. Angera låg uppe bland bergen intill en stor sjö och på kvällen kunde man gå längs sjön och se ljusen från andra sidan sjön.

Något lite mindre kul var när jag första dagen gav mig ut för att hitta något som på kartan kallades "shopping center" detta shopping center visade sig ligga låååångt utanför resten av centrum i något bostad/industriområde och själva shoppingcentret var en i stort sett övergiven betongbyggnad, den sorgligaste byggnad jag någonsin sett. En gång i tiden var det säkert ett väldigt modernt och populärt ställe. Fick köpa två par nya skor den dagen för att överhuvudtaget kunna gå. Myrinvasionen i vårt rum sista natten var inte heller så trevligt.

Nu, lite bilder:


stranden i Bibione


S:t Markusplatsen i Venedig


Jag från en berömd bro som jag ej kan namnet på


En av många mysiga kanaler


Sista middagen i Bibione, tyvärr åt jag ej mycket av den, äter inte mat som tittar på mig, hittade även några hela bläckfiskar, förutom fiskarna och räkorna.



Pip på er! :-)

Jag vet att jag nyss skrev att jag var trött och inte orkade blogga, men det här måste bara ses, i alla fall om man är fan av twilight, eller det är ett underbart klipp även om man inte är det, men det är lättare att förstå det roliga om man i alla fall känner till storyn, fast kanske bara är jag som tycker det är askul? Själv bara älskar jag det här... svartsjuka pojkvänner kan vara lite sexigt, i rätt mängd, går det överstyr är det bara läskigt. Han hade lika bra kunnat kissa på henne för att ringa in sitt revir typ, men det hade ju inte varit lika sexigt förstås.




Vad tycker ni?

Pip på er! :-)

Nu så är jag hemma från Italien igen, har varit härligt :-D Närmare 30 grader hela veckan och har i alla fall badat en gång. Istället har jag gått, en massa. Mina stackars fötter är helt misshandlade, skavsår, elaka utslag och ena foten är dessutom lite svullen eftersom jag fastnade med foten i trappan när jag skulle gå på planet hem.

Pappa jobbade non-stop så jag ägnade alltså stor del av dagarna med att upptäcka Bibione och en dag även Venedig till fots. I slutet av dagen kunde jag knappt stå upp. Är nu riktigt astrött så tänkte lägga upp lite bilder och skriva lite mer om Italien imorgon, men speciellt Venedig var jävligt underbart helt enkelt, var ganska overkligt att vara där på riktigt, känns som att en dag egentligen var långt ifrån nog för att upptäcka staden och ta in allt. Ska återvända dit någon gång, vore häftigt att åka dit under carnevalen, köpte till och med en mask ^^

Pip på er! :-)


Dagens citat:

Reklam för tv4+: "Vi visar nya filmer varje kväll, så låt inte fotbolls VM förstöra sommaren."

SÅ RÄTT!

Det har varit så otroligt mycket de senaste dagarna att datorn har fått stå ganska orörd, men det är trevligt att ha det så ibland, trots allt finns det viktigare saker. Ingen har missat att jag tog studenten i fredags hoppas jag? Det var lyckat, och känslan när vi stod och väntade innanför dörrarna innan vi sprang ut och mötte föräldrarna är svår att beskriva. Sen åkte Tess, hennes lillebror, Kirre, J, A, och jag på ett litet miniflak till Östhammar, fick en bilkö på en sådär 120 bilar efter oss. Blev en del hurrarop och sjungande, trots att min bärbara stereo sabbade lite genom att hacka för jämnan.

På kvällen blev det öregrund, champagne, öl, och lite drinkar, med andra ord blev man lite full, men det var härligt, fint väder och en solnedgång vid klipporna. A var dessutom nykter så inget krångel med bussar kunde åka raka vägen hem till sängen.









Nu har jag fullt upp med att packa inför Italienresan imorgon, vet inte hur det blir med internet därnere, om jag får möjligthet ska jag se till att berätta om det, för datorn följer såklart med.

För vi har tagit studenten, för vi har tagit studenten, fy faaaaan vad vi är bra!!!

Idag var det lärarlunch och A kom hit, imorgon....

STUDENTEN!!!

Är lite nervös, vill verkligen att det ska bli bra!

Pip på er! :-)

Var rädd att jag inte skulle hinna med något alls med tanke på att jag låg i sängen från och med det att jag kom hem till och med det att mamma kom hem och lagade middag, gick då upp motvilligt för det kände som om magen snart skulle vika sig inåt av hunger. Men sen blev det fart i mig! Har nu städat rummet (A kommer trots allt hit imorgon), rakat benen, målat naglarna, och letat fram lagom fina kläder till lärarlunchen imorgon.

Som om det inte räckte med det så ska skoltidningen the quest (som jag är med och gör) skickas ut imorgon så idag var det dags för att sätta adresslappar på drygt 1500 tidningar innan de kunde skickas ut. Våra snälla journalistik lärare hade i alla fall ordnat med alkoholfritt vin och snacks att fira med, så det blev rätt kul. J hade dessutom tagit med två tårtbitar för att fira att vi aldrig mer behöver arbeta med eller prata om projekthelvetet.

Förresten, nu är det bara två dagar kvar till studenten! På fredag gäller det! Idag var det en massa sista, sista gången jag åkte skolbussen till skolan, sista gången jag åt en vanlig skollunch... På tal om det skulle jag vilja tacka mattanterna för att de ordnade med helt okej mat sista dagen, ska försöka minnas dem med värme.

Pip på er! :-)


Dagens citat:

Jenny (om min tårtbit): "Ska du inte ha mer?"
Jag: "Nej, det är bra, ganska mätt efter lunchen... dessutom var den fortfarande ganska fryst i mitten"
Jenny som just stoppat in en stor bit tårta i munnen viftar med armarna och grimaserar, kan hända att hon fick en stor tårtisbit i munnen?

Satt precis och tittade på min dator när jag hörde ett pysande ljud som långsamt blev högre och högre. Jag hade ingen musik igång så först trodde jag att jag kanske råkat gå in på någon websida som hade någon musik i bakgrunden. Ljudet fortsatte bara att bli högre, som om något snart skulle sprängas och jag började bli lite rädd nu faktiskt, ryggade typ bak från datorn. Då ser jag att mamma ställd fram strykjärnet som håller på och att värmas upp, och under tiden pyser det och har sig.

Jag kände mig ganska dum, pip på er! :-)


Dagens citat:

Mamma: "Åh Emmy, det MÅSTE vara du som har plockat blommor till mig!"
Syrran: "Ehm... nej...?"
Jag (som plockat blommorna): "Tack för den mamma..."

Japp, idag när jag var ute och hämtade posten så plockade jag även sommarens första blombukett, personligen är jag ganska nöjd med med resultatet.



De fick sitta i ett snapsglas, har man inga vaser så...

Pip på er! :-)

De senaste timmarna har jag spenderat med att skriva lite handskrivna brev. Jag tillhör en av de (få?) människorna som fortfarande har riktiga brevvänner. Jo, det är lite tidskrävande att sitta och skriva handskrivna brev, men så är de också väldigt mysiga att få eftersom de är så personliga. Ganska intressant sätt att lära känna människor, åtminstone jag tycker att det är ganska lätt att uttrycka sig i ett brev, man kan fundera över vad det är man vill säga liksom. Det känns i alla fall som om jag känner mina brevvvänner ganska bra och att jag kan berätta i stort sett vadsomhelst för dem. Om de nu kan läsa min handstil vill säga.



Jag har hittat mina nuvarande brevvänner på brevweb som är en sida för människor som vill skaffa brevvänner, man kan skriva en annons eller svara på andras, låter lite töntigt det där med annonser jag vet, men har man tur så funkar det och man hittar någon härlig människa.

Pip på er! :-)